Är jag en salsatant?

Igår var jag och min vän Jah Anders och åt på Back-A-Yard, den lilla jamaicanska filialen långt ned på Folkungagatan. Sist jag var där tog det två timmar att få maten, men det var möjligen medvetet gjort för att ge oss en autentisk "soon come"-känsla. Den här gången hade de dock bättrat sig rejält tidsmässigt, även om de ständigt verkar vara lite korta på personal. Men, nu ska jag inte leka krogrecensent här, det är inte grejen denna gång. Det är bara det att jag inte riktigt vet varför, men på nåt sätt tycker jag alltid att det är lite pinsamt att föreslå att vi ska äta där. Jag har ännu inte uppfunnit rätt ord för känslan, men jag tror det är att jag känner mig lite som en uppdaterad variant av salsatant. En salsatant fångad i en mediastekares kropp.

Är det bara en tidsfråga innan jag börjar se förmildrande drag hos Håkan Hellström?

Min matbutik har börjat med en avdelning för rättvisemärkta varor. Det är en väldigt liten avdelning.
Består då resten av butiken av orättvist framställda varor?

Everything popular is wrong?

Ibland får man för sig att kolla upp videon till nån låt man brukar spela ute lite då och då. Men att ta det steget är lite tudelat, för det kan ge smärre chocker ibland. Särskilt om man tilltalas av elitistiska Oscar Wilde-citat såsom "everything popular is wrong". Nåväl, efter att ha sett den här videon med Jeanette är det nånting som säger mig att jag nog inte hade haft den här låten i min skivväska om jag hade bott i Frankrike. (Påpekas bör väl kanske att publikens handklappningar, alltså dom som ger lite "life-is-life-med-Opus-känsla", inte finns med på skivan.)

Kulturhistoria

Jag vet inte om det behövs så mycket beskrivning av en sajt som bland annat kallar sig Home of the Disco nerd. Lyssna och lär bara. Och så får man lite kassettbandsporr på köpet.

Babylon business

Fick precis ett sms om att min favoritbar Babylon har öppnat upp för våren. Så då är säsongen igång. Vad är klockan? 13.25. Hm, lite tidigt än kanske?

Electronic Wonderland

Nu finns det ett nytt avsnitt av Electronic Wonderland att spana in här. Ni som hänger ut här ibland lär ju känna igen vissa grejer.

En sak är i alla fall säker, och det är att skivomslagen var snyggare förr. I alla fall om man jämför med Lil Waynes kommande.

Lady Day

Hittade ett obskyrt klipp med Billie Holiday som jag tror kan vara filmat 1959, alltså samma år som hon dog 44 år gammal. Om nu nån är intresserad av henne så finns det här. Sorgligt att veta att hon bara hade 70 cent kvar på banken då hon dog.

Ikväll torsdag är det popquiz på Pet Sounds Bar så då är jag fiende med Magnus Högmyr, men på lördag 12 april spelar vi skivor tillsammans på eklektiska klubben Husbondens Röst. På nya Bonden bar (Bondegatan 1C). Så då får man gärna komma och säga hej och lyssna på sånt här och massa annat:

April 08 (första halvan)

Ljudfiler som vi har stockholmsnattat till i april:

Low Motion Disco – Love love love
Steel an Skin – Reggae is here once again
Zombie Zombie – Before night falls
H.O.S.H. – White elephant
Dominique Leone - Duyen
The Mythical Beats – Magical creature
Quiet Village – Silent movie (hela albumet)
Padded Cell – Far beneath London
Glass Candy – Nite nurses
Italoboyz – At the stella
Kelley Polar – Entropy reigns (Ewan Pearson remix)
Steel an Skin – Afro punk reggae (dub)
Womack & Womack – Mpb (folk version)
Francesco Tristano - The Melody (Balil Remix)
Padded Cell - Faces of the forest

Modern dans på hjul

Här ovan, en snubbe som var disko innan jazz.

Och så lite d&b här och lite rare groove där.

Veckans musiktips: Dominique Leone

Jag vet inte så mycket mer om Dominique Leone mer än att han är lite mullig, har skägg och hänger ut i San Fran. Men jag har sett hans namn dyka upp på några Lindstrøm-mixar. Nu verkar det som om sistnämnde norrman också ska ge ut Leone på en nystartad etikett som heter Strømland Records och som ska vara ett samarbete mellan Feedelity och Smalltown Supersounds. Så det är läge att kolla upp killens myspace.

Go Bang aus Deutschland

Kvällens tips: Alla Berliners kan ju ikväll lördag den 5 april passa på att besöka Berghain/Panorama bar, där min klubbkollega Tiger Stripes spelar ikväll.

Sensus 1984

Man kan ju undra hur innovativa Daft Punk egentligen var/är, när man ser såna här klipp från 1984.

P3 på fredag

Kanske får jag ångra mig för att jag tipsar om det här, men i morgon fredag ska jag vara med i Flipp eller flopp på P3, mellan kl 11 och 12. Kommer jag att göra bort mig? Kommer jag att lyckas namndroppa Holy Ghost? Frågorna hopar sig.

Robert Hood, bibeln och technons försvar

Om det är nån som undrat varför vi inte gjort nåt nytt avsnitt av Electronic Wonderland på ett tag så beror det på att programledaren Ana Diaz är ute och reser och att jag vägrar ställa mig framför kameran. Men nu är hon tillbaka så nu ska det snart vara dags för ett nytt program minsann. Men vi har inte legat helt på latsidan, så vi hookade upp med Robert Hood när han var här i påskas. Hör honom citera bibeln till technons försvar, nytt specialavsnitt här.

Billy och gatan

Igår gjorde jag en intervju med regissören Göran Olsson som har gjort en riktigt bra dokumentärfilm om philly soul-mannen Billy Paul. (Några av mina stora Billy-favvisar är den här, här och den här.)
Det lustiga var att vi snackade om Billy Paul som en tidig form av reality rap, vilket för övrigt även ?uestlove gör på Olssons dokumentär. (Eller gangsta rap, som många föredrar att kalla det.) Hur som helst så spelade jag in intervjun med en kassetbands-diktafon och eftersom det numera hör till undantagen att man hittar old school-kassetband i butikerna så har jag en hög gamla sådana hemma som jag brukar plocka från. Och av en slump så råkade det bli en gammal avbandning av NWA:s Straight outta Compton från 88 som hamnade i bandaren. Och nu kommer poängen. Av nån anledning så överspelades inte NWA helt utan i bakgrunden av vår intervju kan man höra Eazy-E och Ice Cube och kompani snacka rytmiskt om gatan.

Det kändes på något sätt inte bara som en slump.

Klaus Dinger 1946-2008

Jag vet inte om det är jag som har varit ouppmärksam, men jag har då inte i någon enda tidning kunnat hitta en ynka notis om att krauthjälten Klaus Dinger gick och dog häromveckan. Om man var med i tidiga Kraftwerk, startade Neu och La Düsseldorf, och dessutom hängde ut med Michael Rother och Conny Plank, ja då förtjänar man i alla fall en notis på den här bloggen.