En tisdagskväll vid båset

Saker som man diskuterar bredvid ett dj-bås på Skånegatan en tisdagskväll i november 2007:

1. Präglades jag av Deodato?
När jag började gå på knattedisko way back in the days så var Deodatos Fire in the sky en av de största hittarna på dansgolvet. Sedan dess kan jag inte låta bli att köpa Deodatoskivor, senast en i förra veckan minsann. Men jag blir så ofta besviken, Eumir Deodato har gjort en hel del bra grejer, men hälften av låttitlarna slutar med ”strut” och är snorjobbig funkfusion för skinnvästar på Fasching. Men ändå ger jag mig inte, det kan ha att göra med att omslagen nästan alltid är snygga. Eller så präglades jag helt enkelt vid unga år?

2. Michael Rother – gitarristen i Neu
En dj-kollega brukade spela hans ”Silberstreif” och nu när Justus Köhncke har gjort en cover på hans Feuerland från 1976 är han ämne att diskutera igen. I vissa kretsar.

3. Hur gamla är Studio egentligen?
Eftersom kids i nio fall av tio har sömnig musiksmak och tycker det är fresh med electropunk typ, så förvånar mig den här göteborgsduons goda smak hela tiden, Nästan så att jag blir lite misstänksam. Man fattar ju att gubbar som A Mountain of One, uppvuxna i den bästa av houseskolor, kan göra sån musik de gör. Men är det verkligen trovärdigt att Studio har ett sånt moget sound redan? Nåväl, dom kanske inte är så himla unga trots allt, konstaterades det.

4. Jobbigt med pop alltså
Varför är låtarna så förbannat korta? Vi kom fram till att vi borde trycka t-shirts där det står: ”Keep it Goettsching”, som en hyllning till mannen som gjort världshistoriens dj-vänligaste låt på 57 minuter. Humorn bakom skivspelarna, sådan är den.

5. Och så lite allmänt om:
Prins Thomas och hans remix av Hatchback, hur grymma grejer Eurythmics har gjort, lite om Ash Ra Tempel, Bumrocks, Dream Chimney, Reverso 68 och Whitest Boy Alive. Och så lite fixed gear.

Sen går man hem och känner sig som en parodi på sig själv. /ST