Vårstädning

Jag har ägnat en del tid åt att rensa upp i min skivsamling, en slags vårstädning kanske, men med den skillnaden att jag inte har eldat upp allt i en tunna på innergården. Nu skriver jag det här i en uppsluppen ton, lite grann för att maskera hur otäcka jag tycker att dylika utrensningar är. För jag har begått misstag förr. Misstag som varit så katastrofala att jag knappt kan tänka på dom utan att svettas kallt. Jag tror jag har nämnt det förr i nån text, men en vän som var en del av den internationella modsrörelsen och som under en tid bodde i mitt kök, övertalade mig en gång att göra mig av med en massa flum. Till förmån för snabb soul, kortklippta frisyrer och smala kostymbyxor. Och i ett svep försvann stora delar av... törs knappast skriva det men jag gör det ändå... Black Jazz-katalogen. Uh! Man borde bli piskad av Nasty Nate, doppad i tjära, rullad i fjädrar och tvingas springa gatlopp på Skånegatan för mindre. Alltså jag då, inte övertalaren. Han följde väl bara sin religiösa övertygelse och kan inte klandras. Men ändå, sedan dess kan jag inte längre helt och fullt lita på mods.

Den här gången var det dock cd-samlingen som stympades, vilket är betydligt lindrigare än att beskära vinylväxten, inte minst eftersom den till största delen består av promo-ex. Och den stora förloraren denna gång var amerikansk r&b och hiphop. Jag vinkade hejdå till en hel massa sånt.

Så om det kommer en Ja Rule- eller Ginuwine-revival i sommar, då jävlar är jag stekt.

Och som ett försök till att vara trevlig och interaktiv, har du som läser också gjort dumma utrensningar i skivhyllan, bikta dig då i kommentarsfältet. Vi är medmänniskor, vi lyssnar.